Trött

Känns som att de senaste veckorna har varit lite för mkt för mig. Jag är trött, grinig och ovanligt gnällig. Det tar sig uttryck i att jag är lättirriterad, småsur och ger ganska skarpa svar på snällt ställda frågor. I´m the bitch… Nåväl, det går väl över det också. Men det är inte bara att jag är trött, och då menar jag trött som att jag inte hinner sova. Jag är trött.

Trött på mig själv. Trött på alla frågor som hopar sig. Trött på mitt liv. Trött på spexet. Trött på att ingen lyssnar på mig. Trött på att bli överkörd. Trött på… ja ALLT!

Jag visste att en sån här period skulle komma förr eller senare, men den har kommit lite tidigare än väntat, men det är väl lika bra att få den överstökad, så kan jag bli gladare sen. Allting har en ände, utom korven som har två… Det är bara att hålla skenet uppe, så jag inte skrämmer iväg folk, för det är inte alls meningen. Jag är inte bitter, utan trött. Det är skillnad. Så februari känns inte så bra för tillfället, men det ordnar sig det också. Det gör det ju alltid!

36 timmar

… eller jag är inte gjord för sånt här!

Efter att ha slöat alldeles för länge bestämde jag mig i fredags för att jag ska börja ett bättre liv, med fasta rutiner och vara duktig och strukturerad. Detta är förklaringen till att klockan ringde vid åtta på morgonen och jag kravlade mig yrvaket upp, istället för att ligga och dra mig i ytterligare ett par timmar och gå upp vid lunchtid istället. Hade en hel del att fixa på min att-göra-lista och var ute på stan i flera timmar. Bestämde mig att kika in på biblioteket innan hemgång och där ringde telefonen. Jobbet. Mellan kl. 20-08 ville de att jag skulle sitta på sekundbevakning. Okej, sa jag och kände väl redan då att det kunde bli jobbigt, särskilt med tanke på att jag hade planer för lördagen också. Men jag är ju sugen på pengar, och lite ob skadar inte. Sagt och gjort, jag kom dit och fick förklarat för mig vad som gällde, det var ju första gången som jag har suttit på sekundbevakning. Har ju haft roligare om man säger så. Tolv timmar med att sitta och stirra på samma person, hela tiden, och hon somnade ju framåt tiotiden. Kul att sitta och stirra på en sovande person… Turligt nog fick jag och M avlösning så man kunde sträcka lite på benen åtminstone, men det var jobbigt. Kände när jag körde hemåt på morgonen att man antagligen inte var världens mest lämpade person att köra bil. Jag menar, då hade jag varit uppe i 24 timmar redan. Hann precis hem och kunde duscha, byta kläder och äta lite, innan jag skulle iväg och lämna tillbaka bilen till världens snällaste människa, ta bussen och rollspela. Rollspelandet gick väl sisådär. Jag är ganska glad att jag blev skadad och min karaktär inte kunde vara med i spelet på ganska många omgångar, det betydde ju att jag inte behövde anstränga mig. Var så otroligt ofokuserad de sista timmarna att jag nästan brast i gråt för ingenting. Så jäkla skönt att komma hem, äta lite innan jag kröp ner i sängen och antagligen sov innan huvudet träffade kudden. Då hade jag varit uppe i 36 timmar utan sömn. Sov efter det i 15 timmar, kände mig bakfull på söndagen, och inte ens idag är jag helt i form. Känns tungt i huvudet. Lärdom: man ska sova när man har jobbat natt, inte planera så illa som jag gör och tro att man klarar allt. Hehehehe… Ikväll är det dansrep igen, imorgon också och så fortsätter veckan med mycket att göra. Ska bli kul, men hur kommer det kännas på söndag, när jag redan nu är trött?

Hatinlägg

Skriver ett till inlägg… Glömde ju att nämna att konståknings-EM pågår för fullt. Tre svenskar är med, det gick väl inte särskilt bra för herrarna, jag hade förväntat mig så mycket mer ändå. Var lite besviken, men det är något man är van vid när det gäller konståkning och Sverige. Grejen är att jag har ju förlorat en hel del intresse i den sporten, finns många anledningar till att det har blivit så, men ingen man kan peka ut bara så där. Det har växt fram lite. Nåja, jag har sett litegrann, mina italienska älsklingar åker ju i alla fall bra, men jag har jobbat och spexat så mycket att jag inte har hunnit se särskilt mycket. Det är i sådana här lägen som jag verkligen önskar att jag hade Eurosport. SVT sänder ju nån timme sent på kvällen, och det är väl bra, men… Nu måste jag bara klaga lite igen, som jag alltid gör. Vad fan är det för fel på SVT som jämt och ständigt har Roger-idioten-kyss-mig-i-röven-så-blir-du-salig-Blomqvist som kommentator? Jag ser på konståkning med muteknappen intryckt, bara för att slippa skitstöveln, och då försvinner ju lite av upplevelsen om man säger så. Jag är så jävla upprörd över honom att jag börjar stamma när jag försöker förklara vad som är fel med honom. Hur okunnig han är, hur korkad han är, hur otrevlig han var (och säkerligen fortfarande är), hur han tror att han är center of the world. BLÄ!! Skitgubbe är vad han är.

Tolkningsfråga

Blev ju så olägligt sjuk förra veckan att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Feber i fredags och så var det ju tänkt att vara produktionshelg efter… Hade ju ingen feber på lördagen, så jag åkte iväg, men det kan väl i efterhand sägas vara ett ganska dåligt beslut. Andfådd av att bara gå till bussen, kallsvettig när man kom fram och så fungerade inte hjärnan som den skulle, och naturligtvis skulle jag vara på alerten och ha dans med skådis också. Allt på en gång. Allt som allt gick väl helgen ändå okej, det var skönt att den var över, och jag fick en hel del gjort. Snart är det dags för provföreställning och då vill jag ju att så mycket som möjligt är klart, frågan är hur det kommer att gå. Bara en vecka kvar, sedan har jag svaret.

Nu har jag jobbat lite också. Då fick jag höra nyheten att fler har fått sluta. Känns lite konstigt, jag är ju kvar, visserligen inte heltidsanställd eller nåt sånt fint, men ändå, jag har ett jobb. Då känns det konstigt att personer som jobbat i tjugo år plötsligt får sluta. Vet inte hur man ska tolka det, för samtidigt har det nyanställts folk också. Inget jag ska bry min hjärna med, jag har sökt mig till andra arbetsplatser också, hoppas att åtminstone få komma på intervju, men det är ju så förbenat tråkigt att skicka jobbansökningar att jag har slutat att anstränga mig. Känns som att jag kan göra det för tillfället, men jag ska ta mig i kragen och få till några strålande, originella ansökningar! Nåväl, nästa vecka är det full fart framåt, har inte en ledig dag i sikte. Det kommer bli hårt, roligt, stressande, men förhoppningsvis också ack så roligt!

Bacilusker

Jag har nog fått betala för att jag plockade fram cykeln och begav mig ut i vinterkylan. Förkylningen kom som ett brev på posten. Det har jag inte tid med, som vanligt, och nu är jag lite orolig för att det kommer att sätta käppar i hjulet för alla mina planer som jag har för kommande veckor. Bland annat jobbet. Har redan sagt nej till att jobba några gånger, för jag har andra uppdrag, som måste göras och nu blev jag tvungen att säga nej igen bara för att jag blivit sjuk. Jag kan inte komma till jobbet och snora och smitta ner de bakteriekänsliga personer som finns där… Håller tummarna för att det hinner bli bättre till helgen, litervis med te och filtar ska väl ändå hålla baciluskerna borta och köra iväg de som har trott att de får invadera min kropp? Blev ändå tvungen att ta mig till stan för att inhandla nässpray. Ska inte bli beroende, vilket jag blev för ett par år sedan, skitsvårt att bryta, men jag behöver verkligen sprayen. Det är liksom skönt att kunna andas, för att inte prata om nödvändigt. Som en liten avslutning kan noteras att jag har läst ut Ian Rankins bok Rebus Sista Fall. Har inte läst så många böcker om Rebus tidigare, men den var en helt okej kriminalhistoria. Har hittills kommit halvvägs genom Infiltratören, jag tycker inte att den är superbra skriven, men själva historien är fängslande. Får se vad jag tycker när den är avslutad. Nu ska jag svepa filten tätare om mig och förhoppningsvis få upp värmen lite grann. Förstår inte varför det ska vara så svårt att vara varm, men kylan kommer mer inifrån kroppen… Dags för te alltså!

Litteratur

Snön är fortfarande kvar och det är lika kallt som det har varit under några veckor nu. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Klart att jag gillar det vita, och när det är soligt ute med kall luft är det ganska underbart. Men det kanske räcker nu? Hela januari ut kan jag väl gå med på, men sedan är det väl dags för våren att komma? Man kan ju i alla fall hoppas. Jag har varit ute ganska mycket nu när det är rejäl vinter. Långa promenader som resulterar i stelfrusna kinder och tår som isbitar. Det är härligt! Det är också ganska mysigt att sitta inne och mysa med te och en god bok. Jag har nu avslutat (det var ett tag sedan får jag väl medge) Mörkrädd av Andreas Roman. Tyckte att det lät som ett intressant tema och lagom mystisk, men i det avseendet var det en riktig besvikelse. Jag har börjat tycka det är lite roligt att prova nya författare, se vad jag tycker och kanske hitta någon pärla som jag aldrig hade upptäckt för ett par år sedan. Men den här gången gick jag på en rejäl nit får jag väl erkänna. Jag tyckte inte om hur den var skriven, språket hackade, lite rörig… Nä, inte i min smak helt enkelt. Det jag gillade var ändå själva temat och att den spelar på mörkrädsla, något som de flesta upplever. Kanske för att jag inte gillade den boken så mycket körde jag sedan på ett säkert kort. Signal av Stephen King har nu blivit utläst, och helt ärligt var jag inte överförtjust i den heller, men King kan nästan skriva vad som helst, och jag tycker om det. Detta var dock inte en bok som jag tyckte utmärkte sig på något sätt, ganska alldaglig för att vara av honom. Tyckte om tanken på vad mobiler kan ställa till med och lite sådana funderingar, men det blev lite för mycket zombiekänsla över det hela. Och jag avskyr zombies. Inte en bok jag skulle rekommendera, men helt okej ändå. Den tredje boken har jag inte börjat på än, den börjar jag med imorgon, för då är det nattjobb igen. Då måste jag ha något att göra. Det är i alla fall Infiltratören av Lars Weirup som jag tycker låter väldigt intressant. Får se vad jag tycker, det borde gå ganska fort att läsa ut den.

Igår var det dags för snöbollskrig igen. Eller, ultimate. Hamnade på förlorarsidan, jag är verkligen urusel, men hade roligt ändå. Fick käka snö ett par gånger, men det är ju lite av poängen. Efteråt gick vi hem till T igen, fick te och nybakade muffins och hade det lite mysigt en stund. Trevligt att få skjuts hem också, jag avskyr bussarna som tar så lång tid. Idag har jag faktiskt tagit ut cykeln för första gången på länge, jag har bestämt att jag ska cykla till universitetet ikväll för det första dansrepet för året. Kom på att det är bra om jag har koll på vad vi ska göra, så det fick jag sitta med en stund idag. Jag har koll. Tror jag. Idag fick jag även brevet med stort b! Tacktacktack!!!!

Året börjar bra…

Trevliga människor, lösning av en del problem, ny kreativitet, lite ny energi, och så ett besked som gör mig lättad. Måste säga att året känns bra, redan nu. Det är dags att pusta ut lite, en hel del av mina orosmoln har slutat vara så där svarta, och har nu antagit en mer gråaktig nyans. Känns rätt bra, måste jag erkänna. Vissa saker är inte ristade i sten, men det är på gång! Jippie! Bättre skulle det kännas om man bara kunde få svar på sina frågor. Kommunikation kan vara ett helvete… Men det skiter jag i för tillfället, kommunicera kan man göra sedan, nu ska det njutas av att livet känns riktigt bra! Lev i nuet!

Gammalt och nytt

Jaha, då då har även nyår passerat, även den högtiden gick mig ganska obemärkt förbi, jag var för trött för att orka fira. Ännu ett år har gått förbi, och det är dags att traditionsenligt summera året som gått.

Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut?

Japp. 2009 var året då jag ställde mig på Hjalmar Bergmans scen och dansade tillsammans med Örebrospexet. Det var också året då jag började jobba på ett ställe som jag aldrig någonsin hade reflekterat över skulle kunna vara min framtida arbetsplats. Det var även året då ett flertal traditioner bröts.

Höll du några av dina nyårslöften?

I vanlig ordning gav jag inga nyårslöften, vis av erfarenheten att jag sällan, om någonsin, brukar hålla dem.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Ja, det föddes en lite krabat årets sista dag. Hon ville verkligen dra ut på spänningen…

Dog någon som stod dig nära?

Ja, mormor avled i slutet av året.

Vilka länder besökte du?

Jag höll mig bara i Sverige, som vanligt.

Är det något du saknade år 2009 som du vill ha år 2010?

Inte något som jag kommer på så där direkt. En fast anställning står fortfarande på önskelistan så det är väl det i så fall.

Vilket datum från året kommer du alltid att minnas?

20 april kommer vara lite speciellt, men jag vet inte om jag kommer att minnas det för alltid. Men det är ett datum som har etsat sig fast i minnet för ett tag framöver. Nervositeten, känslan och missnöjet efteråt.

Vad var din största framgång under 2009?

Fick jobb! Ett vikariat, men ändå, i dessa tider är man glad bara man har ett jobb. Och med tanke på hur stor sökpress det var på de där platserna anser jag att det var en framgång att dels ta sig till intervju och att sedan kunna prestera så pass bra där att de tyckte jag passade. Och jag som tyckte jag gjorde riktigt dåligt från mig på den där intervjun…

Största misstaget?

Faktum är att jag har suttit här och funderat över mitt största misstag, men kommer faktiskt inte på ett enda. Är jag självgod eller är det sanning? Begick jag inga stora misstag? Inte som jag kom ihåg i alla fall, och då kan ju de jag begick inte varit särskilt stora?

Har du varit sjuk eller skadat dig?

Nej, frisk som en nötkärna!

Bästa köpet?

Jag älskar min trevliga lilla MacBook!

Vad spenderade du mest pengar på?

Se ovan… Men även de gamla traditionsenliga sakerna, som hushållet och allt vad det innebär.

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Spelperioden med Örebrospexet gjorde mig riktigt glad några gånger och så telefonsamtalet från Z som informerade mig att jag fått jobbet! Wiiii!!! Minns fortfarande känslan och att mina händer inte ville sluta darra av upphetsningen, och nervositeten som späddes på när jag var tvungen att ringa och avsäga mig det andra jobbet jag hade fått.

Vilka sånger kommer alltid påminna dig om 2009?

Avskyr musikaliska frågor… Har inget svar, det finns nog inte en enda låt som påminner mig om året som gått. I alla fall inte som jag kommer på så här, men kanske när jag hör någon speciell sång.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Antagligen likvärdigt tidigare år, även om jag tror att jag kanske har varit lite mer positiv det här året. Det var ganska svart i början, men till största delen har det varit ett glatt 2009!

Vad önskar du att du gjort mer?

Umgåtts med familjen, men det är svårt när det är långa avstånd. Träffat fler av mina vänner som inte är spexare…

Vad önskar du att du gjort mindre?

Svurit över min dator och gått på mindre möten, som ändå inte var av något värde. Slöseri med tid, helt enkelt!

Hur tillbringade du julen?

För första gången någonsin var jag inte hemma under julen, utan tillbringade hela julhelgen på jobbet. Det var en ny erfarenhet, mysig och helt okej, men jag saknade min familj.

Blev du kär i år?

Inte kär, men jag har hittat trevligt ögongodis att vila ögonen på ibland…

Hur många one night stands?

Precis som föregående år lyste de med sin frånvaro.

Favoritprogram på tv?

Dexter håller fortfarande hög standard. Gillar även United States of Tara och True Blood.

Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?

Nej, det kan jag inte påstå.

Bästa boken du läst i år?

Kanske någon av Jens Lapidus?

Största musikaliska upptäckten?

Inget speciellt, jag är fortfarande inte särskilt intresserad av musik, men jag börjar lyssna mer på de gamla godingarna, såsom Elvis, Rolling Stones och den typen av musik, i alla fall nu på hösten/vintern.

Något du önskade dig och fick?

Jag fick ju ett jobb, så det ska väl räknas i den kategorin. När det gäller julklappar fick jag precis det jag ville! Och så var det ju en vit jul, det ville jag ju också ha!

Något du önskade dig men inte fick?

En miljonvinst på lotto? Nä, jag tror inte det, jag var ganska nöjd med allt, och kommer inte på nåt som jag önskat mig, men uteblivit.

Årets bästa film?

Inglorious Basterds av Quentin Tarantino måste vara årets bästa film! Så bra, så finurlig, så snygg, så oerhört Tarantinsk! Jag är helt lyrisk, som jag i vanlig ordning brukar bli när det gäller Tarantino.

Vad gjorde du på din födelsedag?

Firade med släkten hemma i Småland!

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Mer tid med familjen och vännerna, att jag haft förstånd att ta tag i viktiga saker och inse att man måste vila ibland. Lyssna mer på kroppens signaler.

Hur skulle du beskriva din stil år 2009?

Hellre skönt än snyggt?

Vad fick dig att må bra?

Umgås med människor jag tycker om, egentid och göra det jag tycker om att göra, inte allt det där man måste göra. Vara lite barnslig ibland, helt enkelt!

Vilken kändis var du mest sugen på?

Hm… Ingen speciell, herr Depp är ju dock läcker i alla lägen… =)

Vilken politisk debatt engagerade dig mest?

Inte någon det här året. Haft huvudet fullt av andra saker och har helt enkelt inte haft tid att engagera mig i mer än det jag var tvungen till.

Vem saknade du?

Mammapappa!

De bästa nya människorna du träffade?

Har varit en del härligt sköna nya människor genom spexet, men även genom jobbet. Önskar bara att det funnits mer tid att lära känna dem mer på djupet.

En värdefull läxa du lärt dig i år?

Ja, men inget jag vill ta upp så här…

Det var väl i stora drag mitt 2009! Det var nog ett ganska bra år, nu när jag tänker tillbaka på det. Håller tummarna för att 2010 blir minst lika bra! Det har i alla fall börjat riktigt bra med lite festiviteter och snöbollskrigande! Att leka i snö är helt super! Ta fram barnasinnet och kasta sig ut i snölekande! Önskar att jag kunde göra det lite oftare.

Jag överlevde!

Julen har kommit och gått, utan att direkt lämna några spår efter sig, vilket känns märkligt och lite oroande. Jag hade stora planer för min första ensamma jul uppe i gnällbältet, det skulle lagas mat, pyntas och städas, allt för att få det fint till jul så jag bara kunde njuta när jag väl kommit hem. Det blev inte som jag tänkt mig. Fick jobba alla dagar fram till julafton, då jag så klart jobbade då också, och jag blev lätt stressad att inte få allt gjort som jag hade planerat. Turligt nog, eller vad ska man säga, var det nätterna innan jul som jag jobbade, och då hade jag dagarna kvar att göra allt i ordning. Så min lägenhet var så fin så när julaftonen gjorde entré. Klockan pinglade kl. sex, jag fick i alla fall 30 minuters sovmorgon, tack vare att jag hade bil, och sedan var det en riktigt lugn dag på jobbet. Vi bytte julklappar, jag var nöjd med vad jag fick, innan det var dags för hemgång och lite privat julfirande med mig själv och vännerna på televisionen. Åt min julmat, öppnade mina klappar och sörjde lite grann över att vara ensam, men ett långt telefonsamtal med mamma botade det mesta av ensamheten. Tidigt i säng och upp vid halv sex på julmorgonen, med en repris av julafton, utom att jag var på en helt ny avdelning. Det var otroligt lugnt, jag hann läsa ut en bok (I Cirkelns Mitt av Dan Brown) och läste ett flertal nummer av Illustrerad Vetenskap. Petade i mig en chokladpralin eller två och sen var det inte mycket mer. Det snöade dagen lång, vilket inte var någon höjdare. Bilen skulle skrapas och borstas innan den kunde ta mig hemåt och då, efter en bit längs vägen, upptäckte jag att jag inte hade några lysen. Inte bra att försöka köra hem i vintermörket, klockan är över åtta på kvällen och inte ha några lysen på bilen. Lätt panik, svängde in bilen på en icke skottad busshållplats och såg vad jag hade gjort. Kommit åt en liten ratt så jag hade stängt av all belysning på bilen. Smart va? Nä, men jag löste det i alla fall! Höll inte på att komma ut från busshållplatsen, mycket snö, inte plogat, hjul som spinnade, men jag kom loss och kunde köra hem med hjärtat i halsgropen. Snön virvlade runt mig, jag körde sakta som en snigel, men det gick bra. Och, jag saknade inte att åka tåg. Jag önskar att jag hade en bil… Verkligen. Nåväl, det gick ju bra att arbeta över julen, det blev inte alls någon julstämning, men det var ganska mysigt. Inget jag ångrar att jag har gjort, det var en ny och nyttig erfarenhet, men samtidigt lite ledsamt.

Förresten tyckte jag faktiskt om Dan Brown och I Cirkelns Mitt. Jag tillhör ju skaran som inte gillade Da Vinci-koden och jag var tveksam till den här boken också, men det var ju lugnt och skönt, jag kunde ju inte sitta och rulla tummarna hela dagen, så jag lästa. Den boken var mycket bättre, underhållande och intressant och nu kan jag säga att jag har läst en bok under jul, det brukar jag ju göra. Brukar faktiskt få någon bok som julklapp, men inte det här året. Nu ska jag avnjuta lite ledighet, det tycker jag att jag har gjort mig förtjänt av efter att ha försakat julens ledighet!

Vit snö och svarta tankar

Snön ligger vit på taken, endast tomten är vaken. Det har varit några fina vinterdagar nu. När jag cyklade in till stan för att uträtta några (visserligen väldigt försenade, men bättre sent än aldrig) julärenden slog det mig hur mycket jag uppskattar vintern. Det är kallt, det är ljust, det är ljuvligt! Allt blir så mycket finare när det är snö ute, ljuden blir inte lika skräniga och höga, utan dämpade och fina, kvällarna får ett vackert skimmer och jag cyklar som en långsam snigel för att hinna njuta av en vacker vinterdag, full av snö. Helst av allt skulle jag lägga mig ner i den, göra en snöängel och med en nostalgisk suck minnas gamla tider, men jag är ju ändå en bra bit över tjugo… Vissa saker passar sig inte att göra, men vem vet, jag kan få spel och lägga mig i snön och bara ha roligt. Ska försöka att spendera så mycket tid som möjligt utomhus, nu när solen faktiskt vågar sig fram och speglar sig så vackert i den vita, och för all del förrädiska materien. Halt som sjutton är det på sina ställen, och allt skulle vara bättre om mina vinterkängor inte hade sulor som bananskal i glidmedel. Det borde vara olagligt att göra vinterkängor med blanka sulor… Borde kanske också vara olagligt att köpa sådana fotbeklädnader, men de är ju så sköna, mjuka, varma… De passar bara inte att gå runt i på vintern om det är snö ute. Jaja, det är som det är.

Igår bakade jag mina julkakor. Tog hela dagen, men lägenheten doftade underbart efteråt. Nu börjar jag känna att jag nog ligger i fas med julen trots allt. Samtidigt som kakorna gräddades i ugnen satt jag och gjorde ett schema för dansgruppens träffar för våren och tyckte först att det blev en faslig massa träffar. Insåg kort efteråt, att nej, det blir det inte, och helt plötsligt var jag stressad över det också. Våren börjar allt mer kännas som ett svart hål, jag vet inte om jag har ett jobb när våren kommer, jag vet inte om jag lyckas hålla ihop allt som har med spexet att göra, jag vet inte vart mitt liv är på väg om vissa frågor blir utan svar, jag vet inte… Känns lite som att mitt liv är som en lådbil som man har satt ihop med klister istället för spik, och att det bara är att be för allt man är värd att den håller hela vägen innan den trillar i bitar. Usch… Obehagskänslor… Men jag ska väl försöka göra det jag är så duktigt på, förtränga alla svarta tankar så länge jag kan och koncentrera mig på det roliga, mer substantiella. Det är jul om mindre än en vecka, det är mysigt, och fram tills dess ska jag julstöka och njuta av allt som är vackert omkring mig.